månadsarkiv: februari 2025

Strykjärn av mässing

På 1600-talet var de av mässing med trubbiga fronter. Mot slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet övergick de till att ha spetsiga fronter. Jag har specialiserat mig på strykjärn av mässing och med ett lod av järn som upphettades på spisen eller annan värmedkälla innan de sattes in i järnet. Ofta så är antika järn utan dessa järnlod.

————————

Wikipedia:

 Mässingsmaterialet importerades till att börja med men från år 1606[2] framställde svenska mässingsbruk egen mässing. Under 1600-talet spred sig sedan mässingstillverkningen till flera svenska städer: NyköpingSkultunaVällingeNackaNorrköpingBjurfors och Gusum.

””Lodstrykjärnet introducerades i slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Strykjärnen hade under 1600-talet en rundad framända, som omkring 1700 blir spetsig. De äldsta lodstrykjärnen tillverkades genomgående av mässing, men på 1800-talet började gjutjärn bli vanligt.[1]

Därutöver brukades redan på 1600-talet koleldade strykjärn med en utstående sula och fot, oftast tillverkade i mässing, men efterhand allt oftare i gjutjärn”

—–

Eskilstuna Museum

”Tillsammans med de dyrbara tygernas mode som kom på 1600-talet kom också användandet av strykjärnet. Själva kroppen på järnet var gjort av mässing och kallas för hölje eller lodhus, där en varm järnklump, ett lod, fördes in i huset och alstrade värme. Utmärkande för alla 1600-talstillverkade mässingsjärn är den stort rundade framdelen.
Under större delen av 1700-talet var järnstrykjärnen sammansatta av smidda plåtar och relativt små.”


Detta järn från Nordiska Museet är märkt 1653

https://www.bukowskis.com/sv/auctions/571/816-strykjarn-barock-1600-talets-andra-halft

1600-tal med trubbig front

Högsta bud: 400 SEK Värdering: 1 500 SEK

https://auctionet.com/sv/2172966-strykjarn-massing-och-trahandtag-1600-tal/images#image_1

Nedan

STRYKJÄRN, 1600-talets andra hälft.


STRYKJÄRN, 1600-talets andra hälft. - Bukowskis

Utropspris 3000 kr

https://www.bukowskis.com/sv/lots/1242901-strykjarn-1600-talets-andra-halft


Värdering 3000 kr. Avslut 2400 kr

https://auctionet.com/sv/1914985-strykjarn-1600-tal-brons

———————————————————–

Ett 1600-talsjärn i brons utan lodlucka. Utrop 4000 kr Osålt .


https://auctionet.com/sv/1275432-strykjarn-brons-1600-tal

Ett med rundad front och med lod. Lucka av giljotintyp.

Vikt 1600 gr Lod 1075 gr. Längd 15 cm Bredd 10 cm höjd 14.5 cm

Inropad för 800 kr av mig. Uppgavs felaktigt att vara ifrån 1800-talet. Ett typiskt 1600-talsjärn.Inkl lod i järn. En verklig raritet. Detta strykjärn bör ha varit i bruk runt 1658 då Skåne blev svenskt. Inköpt i Ystad. En tanke är att ena dagen så strök man danska kläder och dagen därpå var de plötsligt svenska.

Ett sorgens år. Vid början av 1600-talet fanns ca 1 milj invånare i Sverige och medelåldern var 45 år för män och 42 år för kvinnor. Numera är den 81,6 år för män och 84,9 för kvinnor som alltså gått om männen

————————————-

Detta nedan är ett präktigt sent 1600-talsjärn som ropades in på Bukowskis för 50.000 kr exkl avgifter , trots amatörmässiga ståltrådslagningar. Där har den spetsiga fronten redan kommit

https://www.bukowskis.com/sv/auctions/571/816-strykjarn-barock-1600-talets-andra-halft

Ett till som är daterat till 1692 också detta med en spetsig front


Två små järn från 1700-talet

Pågår budgivning den 5 febr 2025. Värdering 1000 kr. Inropade för 955 kr inkl avg

https://auctionet.com/sv/3959351-strykjarn-2-st-1700-tal-massing

——————————-

Ett som är daterat till 1775

STRYKJÄRN, mässing, daterad 1775.

Utrop 1500 kr. Okänt om det ropades in

https://www.bukowskis.com/sv/lots/964156-strykjarn-massing-daterad-1775

—————————

Sedan utvecklades strykjärnen under 1800-talet till att bli större och tyngre

Här är ett märkt B.S.K.M. 1815

Vikt 1460 gr Längd 14 bredd 8 cm höjd 12,5 cm

————————————-

Här är ett strykjärn ifrån Skultuna från mitten av 1800-talet Nr 7

Vikt 1500 gr, Lod 1300 gr. Längd 16 Bredd 10 cm Höjd 14 cm

———–

Här är ett som är märkt med årtalet 1869 Nr 2 O. ISACSON

Vikt 1300 gr. lod 1012 gr Längd 15 bredd 10 cm höjd 14 cm


Några ur min samling

fr vänster 1869

mitten av 1800

1815

1700-tal vikt utan lod 680 gr, Längd 12,5 bredd 8 cm höjd 11 cm

1700-tal vikt utan lod 900 gr Längd 14 cm bredd 8 cm höjd 12,5 cm

——————————–

En del av de tidigare omnämda järnen ingick i ett rop bestående av olika mässningssaker på Ystad Auktionen som jag ropade in för 350 kr exkl avgifter. En rätt billig hobby att samla på antika strykjärn.

47696a_8dd0e1627b4321f_med.jpeg

En dosa fin som snus

En snusdosa i silver med förgylld insida.

Initialer BÖB under botten.

Stämpel

P2 ger årtalet 1797

Kattfoten innebär silver

därefter ett otydligt standsvapen från Stockholm

S.W S betyder att den tillverkats av Guldsmedsmästaren Stephan Westerstråhle

En till stämpel från samme guldsmed

https://images-cdn.uppsalaauktion.se/view/large/673108-2.jpg?

En till från samme, en tumlare

https://www.bukowskis.com/sv/auctions/E515/lots/1218497-stephan-westerstrahle-bagare-silver-stockholm-1809

—————————-

Mer detaljer från min dosa

Utmärkt detaljarbete runt om .Här vid gångjärnet med fina mönster

Förgylld insida

————-

Stephan Westerstråhle kom ursprungligen från Västervik men han flyttade till Stockholm och öppnade en guldsmedja där.

Wikipedia

Stephan Westerstråhle, eller Stefan Vesterstråle, född 19 juni 1763 i Västervik, död 24 februari 1814 i Stockholm, var en svensk guldsmed.

Biografi

Westerstråhle var son till guldsmeden i Västervik Staffan Nilsson Westerstråhle. Det är osäkert när han flyttade till Stockholm, men han blev mästare där den 11 maj 1789 i guldsmedsskrået. Han verkade främst i den gustavianska stilen och tillverkade föremål i silver och guld. Den 16 april 1802 blev han bisittare i skrået för att den 19 juni 1807 bli dess ålderman. Han avgick som ålderman den 6 september 1811 och fortsatte att verka som mästare till 1813.

Vid hans död 1814 skrev Årstafrun, Märta Helena Reenstierna, i sin dagbok den 27 februari 1814:

Trädgårdsmästare Zetterstrand omtalade att Ålderman Vesterstråle i Thorsdags afton ändteligen blifvit död, hvarföre jag lät Ulrica gå till staden, då hon såg Lakan för fönstren och lilla gringossen svartklädd.

Årstafrun nämner honom dessutom vid ett flertal tillfällen och då såsom Vesterstråle.

15 Oktober 1794: Onsdag. Tidigt kom Lena in och berättade, att min vackra Orre om natten blifvit död. Jag blef häröfver rätt ledsen och det så mycket mer, som han nyligen ömsat fjedrar och var ganska vacker samt Spelade om Thorsdagen den 9 om aftonen. Jag skref notifications Billetter om min Orres död, till fru Muhr, Hanell, Bellman, Molin, Junbeck, Vesterstråle, Videgren, Petterson, Nordenstolpe, Våhlin, Estenberg, Söderborg och Hesselius.

Jag skref likaledes Billetter till min man och Son och de voro af följande innehåll. Tillkänna gifves att Ryttmästarinnan von Schnells Högtidligt emottagne Älskade och nöjsamme Orre, K u r r e, Efter 2ne dagars mattande magplåga, genom döden afled uti Årstad stora Sal, natten emillan den 14 och 15 Oktbr 1794. Dess vistande här har varit 12 veckor och 4 dagar. Mistningen af Dess muntra Spel förordsakar ledsnad så väl hos Änkefru Kurra som dess Patronessa. Sorgens beklagande emottages både i vers och prosa, som inlämnas i Boden, där Dagl: Allehanda utgifves. Prompt om aftonen samma dag fick jag condoleance bref från Comminister Molin både i vers och prosa helt ordenteligt. En skuta ved upptogs efven i dag från Sjön. — Om aftonen nystade vi ullgarn efter vanligheten

Fotnot: Under sent 1700-tal var det förekommande att man höll orrar i bur för deras spel skull. En klar statussymbol. C-M Bellamn ingick liksom Westerstråhle i Årstanfrunds bekantskapskrets i den över sociteten i dåtidens Stockholm och det är inte omöjligt att denna snusdosas innehavare med signaturerna B.Ö.B ingick i densamma. Innehavare bjöd kanske Bellan på en pris ur den dosan. Vad vet jag.


Familj

Han var gift med Maria Catharina Westman och fick med henne åtta barn, sju döttrar och en son.

Verk

Han hade en stor produktion och tillverkade bland annat 1790 en kalk för Huddinge kyrka, 1793 en dopskål för Odensala kyrka samt kalk och paten för Tyresö kyrka 1812. Ett flertal bägare har hans signatur men snusdosor verkar vara rätt sällsynta.

Guldsmeder under sekelskiftet 17-1800 i Stockhokm , hur hade de det?

Jo enl Chat GPT
I slutet av 1700-talet var Stockholm en viktig handelsstad, och guldsmide var en betydande hantverksyrke. Årslönen för en guldsmed kunde variera beroende på erfarenhet, skicklighet och arbetsbelastning. Generellt sett kunde en guldsmed tjäna mellan 200 och 400 daler per år.


Ursprungliga priser för snusdosor i silver med förgylld insida under 1700-talet kan vara svåra att fastställa exakt, eftersom priserna varierade beroende på tillverkare, design och marknadsförhållanden. Generellt sett kunde en snusdosa i silver kosta mellan 10 och 50 daler, beroende på dess kvalitet.

 Under 1700-talet var snusdosor i silver ofta en symbol för status och rikedom. De var dyra och ansågs vara en lyxartikel, vilket gjorde att de främst var förbehållna överklassen och de mer välbärgade i samhället.

Alltså ungefär en månadslön. Det kan anses vara rätt billigt med en halv veckolön ( 5000 kr ) för en sådan idag.


Värde på min dosa? Tja, denna likaså spetsovala dosa från samma årtal gick för 3900 kr men jag tycker min är finare. Denna har skadad förgyllning och mindre dekorationer.

https://auctionet.com/sv/222262-adolf-fredrik-ekeberg-silverdosa-spetsoval-goteborg-1797

En liknande dosa av Westerstråhle lades ut på auktion av Buskowskis Helsingfors men den återropades. Utrop var 7120 kr.

Min är finare tycker jag. Graveringen från 1902 i botten och speciellt den från 1920 på sidan drar ner värdet.

https://www.bukowskis.com/sv/auctions/F159/564-rasia-hopeaa-stefan-westerstrahle-1804-tukholma-paino-noin-98-g

DOSA, silver, Stefan Westerstråhle, 1804 Stockholm. Vikt ca 98 g.

Som allt annat så är rätt köpare eller ännu bättre två köpare på hugget så kan den går för en bra peng. Min är inte till salu än så länge.