En snusdosa i silver med förgylld insida.
Initialer BÖB under botten.
Stämpel
P2 ger årtalet 1797
Kattfoten innebär silver
därefter ett otydligt standsvapen från Stockholm
S.W S betyder att den tillverkats av Guldsmedsmästaren Stephan Westerstråhle
En till stämpel från samme guldsmed
https://images-cdn.uppsalaauktion.se/view/large/673108-2.jpg?
En till från samme, en tumlare
—————————-
Mer detaljer från min dosa
Utmärkt detaljarbete runt om .Här vid gångjärnet med fina mönster
Förgylld insida
————-
Stephan Westerstråhle kom ursprungligen från Västervik men han flyttade till Stockholm och öppnade en guldsmedja där.
Wikipedia
Stephan Westerstråhle, eller Stefan Vesterstråle, född 19 juni 1763 i Västervik, död 24 februari 1814 i Stockholm, var en svensk guldsmed.
Biografi
Westerstråhle var son till guldsmeden i Västervik Staffan Nilsson Westerstråhle. Det är osäkert när han flyttade till Stockholm, men han blev mästare där den 11 maj 1789 i guldsmedsskrået. Han verkade främst i den gustavianska stilen och tillverkade föremål i silver och guld. Den 16 april 1802 blev han bisittare i skrået för att den 19 juni 1807 bli dess ålderman. Han avgick som ålderman den 6 september 1811 och fortsatte att verka som mästare till 1813.
Vid hans död 1814 skrev Årstafrun, Märta Helena Reenstierna, i sin dagbok den 27 februari 1814:
Trädgårdsmästare Zetterstrand omtalade att Ålderman Vesterstråle i Thorsdags afton ändteligen blifvit död, hvarföre jag lät Ulrica gå till staden, då hon såg Lakan för fönstren och lilla gringossen svartklädd.
Årstafrun nämner honom dessutom vid ett flertal tillfällen och då såsom Vesterstråle.
15 Oktober 1794: Onsdag. Tidigt kom Lena in och berättade, att min vackra Orre om natten blifvit död. Jag blef häröfver rätt ledsen och det så mycket mer, som han nyligen ömsat fjedrar och var ganska vacker samt Spelade om Thorsdagen den 9 om aftonen. Jag skref notifications Billetter om min Orres död, till fru Muhr, Hanell, Bellman, Molin, Junbeck, Vesterstråle, Videgren, Petterson, Nordenstolpe, Våhlin, Estenberg, Söderborg och Hesselius.
Jag skref likaledes Billetter till min man och Son och de voro af följande innehåll. Tillkänna gifves att Ryttmästarinnan von Schnells Högtidligt emottagne Älskade och nöjsamme Orre, K u r r e, Efter 2ne dagars mattande magplåga, genom döden afled uti Årstad stora Sal, natten emillan den 14 och 15 Oktbr 1794. Dess vistande här har varit 12 veckor och 4 dagar. Mistningen af Dess muntra Spel förordsakar ledsnad så väl hos Änkefru Kurra som dess Patronessa. Sorgens beklagande emottages både i vers och prosa, som inlämnas i Boden, där Dagl: Allehanda utgifves. Prompt om aftonen samma dag fick jag condoleance bref från Comminister Molin både i vers och prosa helt ordenteligt. En skuta ved upptogs efven i dag från Sjön. — Om aftonen nystade vi ullgarn efter vanligheten
Fotnot: Under sent 1700-tal var det förekommande att man höll orrar i bur för deras spel skull. En klar statussymbol. C-M Bellamn ingick liksom Westerstråhle i Årstanfrunds bekantskapskrets i den över sociteten i dåtidens Stockholm och det är inte omöjligt att denna snusdosas innehavare med signaturerna B.Ö.B ingick i densamma. Innehavare bjöd kanske Bellan på en pris ur den dosan. Vad vet jag.
Familj
Han var gift med Maria Catharina Westman och fick med henne åtta barn, sju döttrar och en son.
Verk
Han hade en stor produktion och tillverkade bland annat 1790 en kalk för Huddinge kyrka, 1793 en dopskål för Odensala kyrka samt kalk och paten för Tyresö kyrka 1812. Ett flertal bägare har hans signatur men snusdosor verkar vara rätt sällsynta.
Guldsmeder under sekelskiftet 17-1800 i Stockhokm , hur hade de det?
Jo enl Chat GPT
I slutet av 1700-talet var Stockholm en viktig handelsstad, och guldsmide var en betydande hantverksyrke. Årslönen för en guldsmed kunde variera beroende på erfarenhet, skicklighet och arbetsbelastning. Generellt sett kunde en guldsmed tjäna mellan 200 och 400 daler per år.
Ursprungliga priser för snusdosor i silver med förgylld insida under 1700-talet kan vara svåra att fastställa exakt, eftersom priserna varierade beroende på tillverkare, design och marknadsförhållanden. Generellt sett kunde en snusdosa i silver kosta mellan 10 och 50 daler, beroende på dess kvalitet.
Under 1700-talet var snusdosor i silver ofta en symbol för status och rikedom. De var dyra och ansågs vara en lyxartikel, vilket gjorde att de främst var förbehållna överklassen och de mer välbärgade i samhället.
Alltså ungefär en månadslön. Det kan anses vara rätt billigt med en halv veckolön ( 5000 kr ) för en sådan idag.
Värde på min dosa? Tja, denna likaså spetsovala dosa från samma årtal gick för 3900 kr men jag tycker min är finare. Denna har skadad förgyllning och mindre dekorationer.
https://auctionet.com/sv/222262-adolf-fredrik-ekeberg-silverdosa-spetsoval-goteborg-1797
En liknande dosa av Westerstråhle lades ut på auktion av Buskowskis Helsingfors men den återropades. Utrop var 7120 kr.
Min är finare tycker jag. Graveringen från 1902 i botten och speciellt den från 1920 på sidan drar ner värdet.
Som allt annat så är rätt köpare eller ännu bättre två köpare på hugget så kan den går för en bra peng. Min är inte till salu än så länge.